För honom
Ludvig den XIV, Solkungen anses vara den monark som använde den mildaste parfymen genom tiderna. Kavaljererna använde på denna tid samma sorts parfym som damerna, och samlade liksom damerna på vackra parfymflaskor. Napoleon som jag tidigare nämnt älskade parfym och parfymerade sig varje dag i rikliga mängder.
Det fanns också nationella skillnader i hur parfymen användes bland männen. De latinska männen har alltid tyckt om att parfymera sig. Tyskar och engelsmän tog ett tag helt avstånd från parfym medans fransmännen föredrog en diskret parfymering.
Idag har alla stora parfym och modehus i Paris har åtminstone en parfym för män för sin repertoar. De maskulina parfymerna började göra sitt seger tåg redan vid sekelskiftet med ryssläder, hödofter, ormbunke och framför allt toalettvatten för män, dvs. gröna lavendelvatten.
Emellertid kom dessa maskulina parfymer och toalettvatten i vanrykte bl.a. eftersom författaren Oscar Wilde, som på sin tid fick fängelsestraff för homosexualitet använde dem så rikt och att han skapade ett parfym mod. Plötsligt var det vid hans tragedi inte längre gentlemannalikt att parfymera sig.
För män skapades en ny skala, där tobak, rök, stall och även krutrök och inte minst läderdofter kom på modet. I vår tid används inte så mycket av dessa essenser men tobak är ett undantag. Nya fantasiparfymer skapades för männen där vällukter av gräs och skog och mossa bildar stommen.
I många generationer var det alldeles otänkbart att männen skulle parfymera sig. Syftet med de dofter som skulle förknippas med män var att det skulle leda till traditionella maskulina egenskaper och de erotiserande doftegenskaperna skulle inte ha lika framträdande ton som hos de kvinnliga parfymerna. Det är väl känt att en blandning av god tobak, äkta läder och ett diskret parfymvatten utmärkt harmoniserar med mannens egna personliga kraft.
Idag kan man säga rent allmänt har en manlig doft har mer betoning på citrus och sandelträ. Vanliga inslag är också läder, cederträ, kryddor, muskot, tobak och vanilj. Men det är ändå känslan som är viktigast. Precis som när det gäller kläder och mode måste en doft stämma överens med personligheten. Att ”klä sig” i en stil som inte är ens egen ger ofta ett både osäkert och oäkta intryck. En doft ska förstärka ens goda egenskaper och stämma överens med situationen.
Det fanns också nationella skillnader i hur parfymen användes bland männen. De latinska männen har alltid tyckt om att parfymera sig. Tyskar och engelsmän tog ett tag helt avstånd från parfym medans fransmännen föredrog en diskret parfymering.
Idag har alla stora parfym och modehus i Paris har åtminstone en parfym för män för sin repertoar. De maskulina parfymerna började göra sitt seger tåg redan vid sekelskiftet med ryssläder, hödofter, ormbunke och framför allt toalettvatten för män, dvs. gröna lavendelvatten.
Emellertid kom dessa maskulina parfymer och toalettvatten i vanrykte bl.a. eftersom författaren Oscar Wilde, som på sin tid fick fängelsestraff för homosexualitet använde dem så rikt och att han skapade ett parfym mod. Plötsligt var det vid hans tragedi inte längre gentlemannalikt att parfymera sig.
För män skapades en ny skala, där tobak, rök, stall och även krutrök och inte minst läderdofter kom på modet. I vår tid används inte så mycket av dessa essenser men tobak är ett undantag. Nya fantasiparfymer skapades för männen där vällukter av gräs och skog och mossa bildar stommen.
I många generationer var det alldeles otänkbart att männen skulle parfymera sig. Syftet med de dofter som skulle förknippas med män var att det skulle leda till traditionella maskulina egenskaper och de erotiserande doftegenskaperna skulle inte ha lika framträdande ton som hos de kvinnliga parfymerna. Det är väl känt att en blandning av god tobak, äkta läder och ett diskret parfymvatten utmärkt harmoniserar med mannens egna personliga kraft.
Idag kan man säga rent allmänt har en manlig doft har mer betoning på citrus och sandelträ. Vanliga inslag är också läder, cederträ, kryddor, muskot, tobak och vanilj. Men det är ändå känslan som är viktigast. Precis som när det gäller kläder och mode måste en doft stämma överens med personligheten. Att ”klä sig” i en stil som inte är ens egen ger ofta ett både osäkert och oäkta intryck. En doft ska förstärka ens goda egenskaper och stämma överens med situationen.
