Kemin intar parfymvärlden
Fram till slutet av 1800 talet dominerades parfymtillverkningen av helt naturliga animaliska eller vegetabiliska råvaror som man kunde utnyttja maximalt tack vare metoder som enfleurage, destillation och pressning.
Tiden runt sekelskiftet har dock gjort sig känd i parfymhistorien som en stor förändring med de nya vetenskapliga och tekniska upptäckterna. Man hade nu fått möjlighet att utföra kemiska analyser av de naturliga doftämnena och i vissa fall lyckades man framställa syntetiska imitationer. Detta innebar stora möjligheter till att skapa ”naturliga” blomdofter eftersom en del blomextrakt inte är densamma som den levande växten utsänder. Så kunde man skapa nya fantastiska dofter som inte var möjligt innan. Parfymerna blev smekande, behagliga, lätta och nyckfulla för att understryka de kvinnliga element som finns i tillvaron.
Parfymörerna började ta sig allt mer ut i naturen för inspiration liksom konstnärerna. Impressionismen hade stort inflytande på parfymkonsten liksom surrealismen genom att skapa nya oväntade odörer som man kanske inte alls hade kunnat skapa om inte den syntetiska doftskalan fanns. Det blev allt vanligare att använda syntetiska produkter istället för de naturliga. Produktionen blev därigenom också billigare och mer gynnsamt.
Tack vare den organiska kemin, mode och handel har parfymframställningen övergått från att vara ett manuellt arbete till ett industriellt. Det blev en radikalförändrig. De traditionella parfymmakarna blev kanske inte så glada men de nya dofterna tog marknaden med storm. På 1920-talet kom den viktiga kemiska grupp som kallas aldehyder i bruk, vilket möjliggjorde framställning av kraftfulla parfymer med en starkare spridningsförmåga än i någon annan doft i naturen. De aldehydiska kemikaliernas genomslagskraft var av så stor betydelse att man till och med uppkallade en hel parfymfamilj efter dem.
Tiden runt sekelskiftet har dock gjort sig känd i parfymhistorien som en stor förändring med de nya vetenskapliga och tekniska upptäckterna. Man hade nu fått möjlighet att utföra kemiska analyser av de naturliga doftämnena och i vissa fall lyckades man framställa syntetiska imitationer. Detta innebar stora möjligheter till att skapa ”naturliga” blomdofter eftersom en del blomextrakt inte är densamma som den levande växten utsänder. Så kunde man skapa nya fantastiska dofter som inte var möjligt innan. Parfymerna blev smekande, behagliga, lätta och nyckfulla för att understryka de kvinnliga element som finns i tillvaron.
Parfymörerna började ta sig allt mer ut i naturen för inspiration liksom konstnärerna. Impressionismen hade stort inflytande på parfymkonsten liksom surrealismen genom att skapa nya oväntade odörer som man kanske inte alls hade kunnat skapa om inte den syntetiska doftskalan fanns. Det blev allt vanligare att använda syntetiska produkter istället för de naturliga. Produktionen blev därigenom också billigare och mer gynnsamt.
Tack vare den organiska kemin, mode och handel har parfymframställningen övergått från att vara ett manuellt arbete till ett industriellt. Det blev en radikalförändrig. De traditionella parfymmakarna blev kanske inte så glada men de nya dofterna tog marknaden med storm. På 1920-talet kom den viktiga kemiska grupp som kallas aldehyder i bruk, vilket möjliggjorde framställning av kraftfulla parfymer med en starkare spridningsförmåga än i någon annan doft i naturen. De aldehydiska kemikaliernas genomslagskraft var av så stor betydelse att man till och med uppkallade en hel parfymfamilj efter dem.
